Inläggen på den här sidan är ämnade att utveckla allas våra hushåll mot mer hållbar och “nyttig” konsumtion, och inte minst produktion. Näringstäta råvaror, egen odling, hobbyhöns, jakt, nordisk mat från grunden, tips om regenerativa primärproducenter, inköp och kanske något recept.
En artikel i tidningen Foods från 2024 tittar på kopplingen mellan ekologisk mat och hälsa.
Artikeln går igenom aktuell litteratur och får det till att konsumtion av ekologiska livsmedel ger lovande hälsofördelar för olika konsumentgrupper. Studien tittade bland annat på näringsinnehållet, mineraler, vitaminer och andra ämnen som fenoler och flavonoider, samt förekomsten av bekämpningsmedel mm. Ekologiska livsmedel innehåller betydligt högre halter av vissa näringsämnen, inklusive C-vitamin, järn och magnesium. Artikeln går igenom forskningen vad gäller resultat för fetma, blodets sammansättning, skador från bekämpningsmedel, effekter under graviditet, barnhälsa och risker för cancer. Konsumtion av ekologisk mat kan minska utvecklingen av icke-Hodgkins lymfom (NHL) och kolorektal cancer och har visat positiva samband med minskat BMI och förbättrad näringssammansättning i blodet i olika demografiska grupper, även om dessa förbättringar inte kan kopplas direkt till specifika hälsoutfall.
Hej Johan Rindevall, chef på Matmissionen. Vem är du, och vad gör Matmissionen?
Johan Rindevall, Matmissionens chef. Foto: Fanny Siltberg
Jag är statsvetare, med ett stort intresse för butiksdrift som medel för social utveckling och ideburet ledarskap. Matmissionen är ett koncept för social matbutik eller ‘social supermarket’, Det är en vidareutveckling från soppköken eller vad som utomlands kan kallas för “food bank”. Vi har under flera år utvecklat samarbetet med dagligvaruhandeln, genom Svensk Dagligvaruhandel och Dagligvaruleverantörerna. Vi är alltså inte ute i butikerna i de större städerna, eller får mat från dem, utan får donationer från grossistledet och kedjornas centrallager.
Vi jobbar på två sätt; dels säljer vi mat i våra butiker, som i dagsläget finns på flera ställen – i Hallunda, Handen, Hägersten, Jakobsberg, Kista, Norrtälje, och Södertälje i Stockholmsregionen samt i Helsingborg, Malmö, Linköping, Umeå och snart Trollhättan. Förutom butikerna förser vi även ett antal frivilligverksamheter med lagad mat.
Matmissionen Norrtälje. Foto: Caroline Aflalo
För att få medlemskap i Matmissionen, alltså kunna handla i våra butiker, skall inkomsten ligga nivå med eller lägre än Försäkringskassans garantiersättning, vilken under 2023 var 13 274 kr/månad. Vad vi gör som är unikt är att medlemmarna har en rabatt och får köpa varorna till en tredjedel av priset i butikerna för upp till 300 kronor per månad.”
Denna grupp är inte liten – sammantaget arbetslösa, personer med sjukpenning, de med låg lön med flera är över miljonen – och alla bor ju inte nära en Matmissionenbutik. Nu börjar den initierade läsaren kanske förstå storheten i insatsen. Genom att ta rimligt (givet medlemmens ekonomiska situation) betalt för donerade varor, kan Matmissionen få in medel för att hjälpa mångdubbelt fler verksamheter med mat och andra produkter än som annars varit möjligt. Att ändå betala för sin mat är mycket värdefullt för medlemmens självkänsla, som ju är högst motiverad inte minst genom att matsvinnet minskar. Pengarna som butikerna får in hjälper dessutom mindre lyckligt lottade. Favoriter bland de varor som erbjuds är i turordning olika former av protein, matolja, och blöjor.
Dessutom kan man genom att fördela donerade varor – från alla matvarukedjor och leverantörer du kan namnet på och kanske ett par till – mellan försäljning i de olika butikerna och ingredienser till de egna köken, göra dels utbudet i butikerna mera heltäckande, dels bidra på ett samhällsoptimalt sätt med att göra en ganska hackig värdekedja mer cirkulär. Alternativen till donation är ofta destruering, vilket inte hjälper någon. Arbetet som helhet är helt enkelt win-win-win för hela samhällsekonomin. Matmissionen själva synliggör i sin årsrapport att de sociala hållbarhetsvärdena faktiskt överstiger de ekologiska – då hänvisar man till medlemmarnas ökade köpkraft och värdet av att personer går från utanförskap till anställning genom butikernas arbetsträningsprogram.
Matmissionen Norrtälje: Foto: Caroline Aflalo.
“När vi kom in fanns det specifika samarbeten, t ex avtal mellan enskilda butiker och en ideell förening, som var ganska ineffektiva. Det har tagit några år av förhandling för att få med alla på banan och ordna lager och logistik som fungerar, men nu är vi där. Vi ser till exempel att frukt och grönt är storsäljare, något som kräver bra logistik och bra priser. Nästa steg är att fortsätta expandera, gärna till städer där vi inte finns i dagsläget. Vi satsar också väldigt mycket på att utveckla system som är anpassade för den här typen av verksamhet – något vi ser saknas inte bara i Sverige utan i övriga Europa”.
Archaea önskar Matmissionen all framgång ovanpå den redan uppnådda, och tackar för den eminenta samhälls- och miljögärningen. Du kan stödja Matmissionen genom att engagera dig i någon av de fyra lokala organisationerna som ansvarar för driften av butikerna: Umeå Stadsmission driver en butik utifrån konceptet ”Matmissionen-mini”, Stockholms Stadsmission driver sju butiker i Stockholms län (se ovan), Skåne Stadsmission driver en butik i Helsingborg och en i Malmö, och Östergötlands Stadsmission driver en butik i Linköping.
Varje år på våren får jag ett litet microcosmos av energi levererat till trädgården från en bonde i byn. För vi har i vår by Undersvik det stora privilegiet att ha bönder med gödselstackar i en tid då många använder sig av flytgödsel. Årets leverans av dynga har brunnit sedan föregående sommar och kommer från den ströbädd av halm som kossorna gick på för två vintrar sedan. I vart spadtag skit som läggs på bäddarna sjuder det av liv, vilket snabbt uppmärksammas av trädgårdens fåglar. Rödhaken, sädesärlan och björktrasten har därav varit trogna följeslagare under våren. Enligt boken Gödsel, som finns här hemma i bokhyllan har man hittat fler än 450 djurarter i våra Svenska gödselstackar.
Förr i tiden signalerade stora dynghögar rikedom. Det visade hur många djur man kunde hålla med mat på gården vilket i sin tur visade hur stor areal mark man hade att tillgå. Enkelt uttryckt, liten skithög liten gård, stor skithög stor gård. Missväxt fick av den anledningen långtgående konsekvenser. Det kunde ta många år att komma upp i samma skördevolym som innan eftersom antalet tamboskap reducerats av foderbrist. Under de tolv år min trädgård vuxit fram har mitt fokus allt mer ändrats från att vara grönsaksodlare till att vara jordodlare. För utan livgivande mullrik jord, full av flitigt arbetande insekter, bakterier och svampar blir det inga friska grödor eller god skörd. Här hemma matas jorden på tre olika sätt. Med kogödsel, bokashikompost och marktäckning av organiskt material som exempelvis ensilage och gräsklipp.
För mig har bokashikompostering varit en riktig ögonöppnare. Komposten används främst i växthuset hos mig och skillnaden i bäddarna har varit slående. Innan blev jorden hård och rotsystemen som torvkakor. Det var svårt att vattna grödorna i slutet av sommaren då den hårda jordytan tog tid på sig att släppa igenom vätan. Det mesta rann efter kanterna på odlingslådorna och ut i gången. Numera tar jorden till sig vatten under hela säsongen och kan användas år efter år med hjälp av växelbruk och tillförsel av ny kompost och näring.
För att förstå balansen i gödsling måste man komma ihåg att nedbrytning av organiskt material kräver energi. Det gör att användning av ensilage i täckbäddar kräver kväve vilket tas från gödslet som tillförts jorden. Därför behöver gödsling av odlingarna täcka både plantornas behov och mikroorganismernas matjordsproduktion. En bra måttstock för koskit som brunnit ett år är ca 3 kilo gödsel per kvadratmeter odlingsyta och säsong. Dela gärna upp det men tillför den största delen på våren. Kogödsel frigör sin näring långsamt under längre tid. Hönsgödsel är snabbare och kan användas som komplement till stallgödsel för att kickstarta odlingen. Själv använder jag mig av lakvatten från bokashikomposten som extra näringstillskott i trädgården under sommaren. Det är väldigt bra men också starkt. Det behöver spädas 1/100 för att inte bli för starkt för plantorna.
Gödsling är en hel vetenskap i sig och jag är långt ifrån allvetande i ämnet. För mig har förståelsen av jorden varit en resa där många mindre bra beslut har tagits vilket gett mig min nuvarande kunskap. En väldigt tråkig del när det gäller berikande av jorden är att det sista åren uppkommit mycket skador på grödor på grund av bekämpningsmedel som kommit med i gödselprodukter och jord. Odlaren Lena Israelsson följer detta noggrant och skriver om det på sin FB sida. Där lägger hon ut avhandlingar, artiklar och reportage från andra odlare som specialiserats sig på olika områden. Följ henne, det är ett hett tips. Sidan innehåller mycket bra läsning och inspiration.
Nu börjar det växa på allvar, både av det vi vill se mer av och det som ska bort. Ett exempel är jättebalsamin, men det finns många flera. Arten tar över helt där den växer och slår ut andra arter, bland annat med hjälp av frökapslarna som påminner om klusterbomber.
Nils Carlsson visar i en video på Naturvårdsverket hur den invasiva arten kan bekämpas. Vi kan notera att arten effektivt hindras att etablera sig i traditionellt skötta, betade eller slåttrade, naturtyper. Poäng för de öppna landskapen
Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut och Pella Thiel, grundare av Omställningsnätverket och aktiv i potatisuppropet var med och gjorde ett strålande jobb från olika utgångspunkter.
En av de första frågorna från Epstein när Thiel entusiasmerade alla att börja odla var “Men då behöver man ju mark”, vilket Thiel höll med om. Hur gör man då om man vill “komma i odling” och inte har något eget potatisland? I Sverige är det ju lite säsongsbetonat, men nu är det ju dags. Det finns ju en uppsjö sätt att närma sig myllan. Det långsammaste är kanske att ställa sig i kö till en koloni- eller odlingslott:
Vissa städer vurmar för stadsodling, t ex Södertälje som utvecklat en strategi där du som Södertäljebo kanske kan hitta din plats.
Jag ska i varje fall ut och sätta lite potatis nu. Amandine, så jag sätter dem lite separat då de kan orsaka skador på framtida skördar om jag odlar annan “vanlig” potatis på samma plats. För det har min kompis Peter sagt.
Hör gärna av dig om du har fler ideer till hur alla kan komma i odling: info@archaea.se
År 2023 var enligt forskare inom klimatområdet det hittills varmaste året uppmätt i mänsklighetens historia, på vår blågröna planet. Denna kosmiska oas av grundämnen, formade under explosivt tryck och som i stilla vakuum, genom magnetisk attraktion, sakta slutit sig samman till den beboeliga enhet, som är vårt hem.
I varje levande varelse berättas historien, i varje andetag blir den till liv och i varje droppe vatten transformeras den vidare. Genom miljoner år har den omformats och blivit den stabila tid som vi fått det stora privilegiet att leva våra liv i. Holocen, en skör balansgång på lina som vi människor med vårt sätt att leva satt i gungning. Kanske har den långa resan från kosmisk explosion till digital inföding gjort oss desorienterade. För även om vi inte varit homo sapiens under hela resan är byggstenarna i oss alla de samma som alltid varit och som alltid kommer att vara. För av jord är vi alla komna och av jord skall vi alla åter vara.
Ute i trädgården blir allt för mig så tydligt och klart. Min del i det stora blir hanterbart i det lilla och mitt hopp om en framtid, starkare. För mitt i alla krig, klimatlarm, massutrotningar och svält finns det en liten bit av denna värld som jag kan få ta hand om. En plats där mångfald råder och jorden får stå i centrum. En inställning och kärlek som många andra delar med mig och som skänker ljus när det känns mörkt.
I den här bloggen vill jag skriva om just det. Glädjen av att skapa miljöer där vi alla kan växa som individer. Där bra mat växer sida vid sida med själen och där inovation och nytänkande går hand i hand med personlig utveckling och livslust. Som folkhälsovetare, pedagog och odlare tror jag att vi behöver komma tillbaka till våra rötter för att hitta nya vägar framåt. Lösningen på många av våra framtida utmaningar finns nog just där. Under våra fötter, där den alltid varit.
Om du till äventyrs inte är helt uppdaterad kring alla forskningsresultat inom kost och hälsa, eller har svårt att omsätta all denna kunskap i ett förhållningssätt till mat och motion, så kan archaea varmt rekommendera att delta i projektet Livsstilsverktyget, som utvecklats av Göteborgs Universitet. Målet är att du som deltagare ska
må bättre
förebygga eller hantera livsstilssjukdomar
lära dig mer om dig själv och din hälsa, inte bara fysiskt – utan också psykiskt, socialt och existentiellt
“Verktyget tar ett helt nytt grepp för att förbättra människors hälsa och välbefinnande och förebygga livsstilssjukdomar. Det utgår från att hälsa ska vara något roligt, från att du är den som bäst vet vilka lösningar som skulle kunna passa dig och att bättre hälsa på lång sikt handlar om små steg som du kan hålla fast vid.”
Här finns information om projektet och länkar för nedladding av appen till din telefon.
Här kan du anmäla dig till Livsstilsverktyget på webben.
Här finns en studie om resultaten av användning av verktyget för diabetespatienter
Imorgon är det dags för lansering av Nordiska Rådets och Nordiska Ministerrådets rapport kring policyverktyg för mera hållbara och hälsosamma matvanor. Vilka styrmedel behövs för att vi ska äta sunt och hållbart?
Talare är:
Ole Henrik Krat Bjørkholt, statssekreterare, norska Hälsoministeriet
Jessie Sommarström, Årets Kock i Sverige 2022
Cortney Price, Lead for Behavioural Science, UN FAO
Unni Kløvstad, departmentschef, Nordiska Ministerrådet
Hanne Lene Dahlgren, författare
Thomas Roland, Head of Product Liability and Quality, Coop Danmark
Mats Liedholm, verkställande direktör, Fazer Sverige
Olga Grönvall Lund, grundare och generalsekteterare, Reformaten
Marianne Bigum, medlem av Nordiska Rådets kommitté för ett hållbart Norden, Socialistisk Folkeparti, Danmark
Gustav Johansson, författare och grundare, Jävligt Gott
Leneisja Jungsberg, Seniorforskare, Nordregio
Moderator: Åsa Sandberg
Här finns en länk till evenemanget, som streamas 14 mars, från 8:15 till 10:15, och (antagligen) finns tillgängligt online på samma länk därefter.
Uppdatering: Bland resultaten av rapporten märks förslaget från Karen Elleman, den visionära generalsekreteraren för Nordiska Ministerrådet, att de nordiska länderna bör introducera skatter på kött och socker, samt subventionera grönsaker och hälsosam mat.
Philip Weiss utvecklar skogsträdgårdar, odlingssystem som försöker efterlikna naturliga ekosystem. Dessa mångfaldsträdgårdar fokuserar på fleråriga grönsaker, bärbuskar och nötträd som planteras så att de stöder och lyfter varandras existens.
Fleråriga grönsaker har också studerats i ett projekt kallat “Fleråriga grönsaker i svensk matförsörjning” finansierat av Jordbruksverket. Rapporter från projektet hittar du här:
Ekomat stöder storkök som vill servera ekologiskt med tips och tricks. Utbildningar, receptbank, näringsberäkning och inte minst förslag på veckomatsedel.
