Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Lantbruk

Inläggen på den här sidan är ämnade att stödja en övergång mot mer hållbar yrkesmässig primärproduktion av mat i större skala, t ex växtodling i form av spannmål och grönsaker och olika typer av djuruppfödning. Det kan gälla hållbar produktion av insatsvaror, t ex växtnäring, utsäde, foder och bränsle, men även odlingsmetoder, redskap därför och provmetoder, kolinlagring, regenerativa praktiker, exempel på gårdar, forskare och entreprenörer som tar fram metoder som stödjer jordhälsa, näringstät mat och mer klimatvänlig odling.

Eko på Borgeby Fältdagar

Idag är den första av två dagar på Borgeby. https://www.borgebyfaltdagar.se

Ekologiska lantbrukarna har sammanställt en liten guide över vad på fältdagarna som gäller ekologisk odling. Se länken nedan.

https://www.ekolantbruk.se/rapporter/ekoguide-2024pdf

Ny bok om blommande fältkanter

Föreningen Odling i balans har gett ut en bok om hur biodiversiteten kan gynnas i åkerlandskapet.

Länk till pressmedelande

Forum för Jordhälsa på Bona Gård, 11-12 juni 2024

Den 11 juni erbjuder Bona Gård föreläsningar och paneldiskussioner som fokuserar på kunskapsutveckling inom jordhälsa, följt av praktiska fältstudier i mindre grupper den 12 juni.

Årets fokus ligger på att utforska hur vi kan göra vår jord bättre. Med frågeställningar som ”Hur tar vi jorden till nästa nivå?” Och ”Vilka åtgärder ger snabbast resultat?” Tillsammans kommer vi utforska lågt hängande frukter och fallgropar som bör undvikas.

Bland föreläsarna märks Sarah Shingla, föredragshållare och lantbrukare baserad i södra Frankrike, med fokus på hållbara sätt att odla där ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter möts, samt Joel Williams, internationell föredragshållare gällande agro-ekologi, växtnäring , växt- och jord-mikrobiomer och hur dessa kan stödja utveckling av hållbara produktionssystem.

Läs mer om föreläsarna och programmet samt anmäl dig på: bonagard.se

Mindre sårbart lantbruk

Ett antal personer med insikter i matsystemet har skrivit ihop en lista på lämpliga åtgärder för att göra matförsörjningen mer hållbar och tålig mot kriser, som en kritik till regeringens nya utredning “Livsmedelsberedskap i en ny tid”. Utredningen föreslår att det enskilt viktigaste är att hålla igång marknaden, medan kritikerna förordar mer lokalt förankrade strategier, utöver det välkomna förslaget att ge mer ansvar för livsmedelsberedskap åt kommunerna. Skribenterna har gjort en alternativ lista med förslag på åtgärder, där nedanstående (samtliga utom en) gäller primärproduktionen:

  • Främja etableringen av fler gårdar och matproducenter i hela Sverige
  • Förenkla regelverket för småskaliga gårdar och matproducenter
  • Återföra näringen från tallrikarna till åkrarna för att minska användningen av mineralgödsel
  • Göra det ekonomiskt möjligt för fler lantbrukare att jobba med varierade växtföljder och andra insatser för att kraftigt minska användningen av kemikalier
  • Satsa mera på nationell/regional växtförädling och avelsarbete för att få fram grödor och djur anpassade för lokala förutsättningar
  • Främja lantbruk som blandar växtodling och djuruppfödning

Flera av dessa förslag går emot den långsiktiga strategin sedan länge för jordbrukspolitiken att gå mot större gårdar med mer rationell (i betydelsen högre avkastning per hektar och arbetstimme) drift.

Länk till kritiken här

Länk till rapporten här

Vilka vägar finns mot ett hållbart lantbruk? Axfoundation beskriver dagens utveckling

Maria Landesjö, agronom, doktor i livsmedelsvetenskap och projektledare inom programområdet Framtidens mat vid Axfoundation frågar vad hållbart jordbruk är, svarar genom att beskriva de vanligast förekommande odlingsmetoderna, och bidrar t ex med att tydliggöra att regenerativt jordbruk lägger större vikt vid jordens biologi, medan bevarandejordbruket fokuserar på jordens fysikaliska egenskaper. En relativt lättillgänglig och mycket konstruktiv översikt, som dock inte svarar på frågan som ställdes – vad hållbart lantbruk är. Här finner du en annan beskrivning av olika hållbara odlingsstrategier.

Hållbart jordbruk definierades till exempel 1977 av USAs jordbruksdepartement som ett integrerat system av växt- och djurproduktionsmetoder, med en platsspecifik tillämpning som “på lång sikt” kommer att:

  • tillfredsställa människors behov av mat och fibrer
  • förbättra miljökvaliteten och den naturresursbas som jordbruksekonomin är beroende av
  • göra det mest effektiva utnyttjandet av icke-förnybara resurser och resurser på gården och integrera, där så är lämpligt, naturliga biologiska kretslopp och kontroller
  • upprätthålla jordbruksverksamhetens ekonomiska bärkraft
  • förbättra livskvaliteten för jordbrukare och samhället som helhet.

Den första punkten är svår att applicera utan att relatera t ex till ett geografiskt område. För att förstå hållbarheten i jordbruket på marknader med en betydande medelklass etc är det också förmodligen tillrådligt att sätta lite praktiska gränser, så att import av tropiska frukter till områden/marknader med ett mer tempererat klimat kan ingå. Den andra, tredje och fjärde punkten känns som fokus för de odlingsmetoder som Maria beskriver. Den andra punkten gömmer t ex jordbrukets bidrag till utsläppen av klimatgaser. Punkt tre gömmer ju energiförsörjningen till jordbruket som är en stor utmaning.

Den fjärde punkten är ju central om vi ska ha något lantbruk i framtiden, men kan t ex tolkas som att en viss vara inte ska odlas om den inte har ekonomisk bärkraft. Tvärtom skulle man ju då kunna fråga sig om jordbruket är ohållbart om en region är alltför tättbefolkad, eller om det i praktiken har blivit för många munnar att mätta för att jordbruket varken kan bedrivas hållbart eller räcka till. Den femte punkten får ju appliceras med varsamhet då livskvalitet väl får förmodas definieras olika av en spannmålsodlare i Kazakstan (genomsnittlig mark per företag/gård 3000 ha) och en småskalig odlare – med familj – i (just nu) torkans Malawi som har kanske en halv till ett par hektar för att försörja familjen.

Det kan också noteras att definitionen, redan 1977, i tredje punkten undviker att säga “inte utnyttja icke-förnybara resurser” utan istället “det mest effektiva utnyttjandet”.

Möte kring lantbruksinnovation 14 mars

Jobbar du med, eller är intresserad av nyheter inom innovation och nytänkande inom de gröna näringarna? Nu (senast 12e mars) är det dags att anmäla sig till onlineevenemanget som äger rum 14 mars 10-15. Bland annat blir det redovisningar från kunskapsnaven Animalieproduktion, Företagsledning & Entreprenörskap och Miljö & Klimat samt den “Nationella kompassen”.

Här är en beskrivning av programmet och här finns en länk till anmälan.

Här finns information (på engelska) kring EIP-Agri och EUs arbete med Agricultural Knowledge and Innovation Systems (AKIS).

Agroforestry – fält, djur, buskar och träd

En broschyr, tre filmer, många system.

Föreningen Agroforestry Sverige har gett ut ett digitalt häfte om hållbara odlingssystem med mer än bara åkrar och betesmark (agroforestry och silvopasture – kan ingen hitta på bra svenska ord?) som följer upp tre filmer på samma tema.

https://www.paperturn-view.com/agroforestry-sverige/agroforestry-for-svenska-forhallanden-2024

Man kanske kan säga att agroforestry förnyar innebörden av det gamla ordet trädgård.

En belysande text, ursprungligen från 2019, av Ann-Helen Meyer von Bremen, Gunnar Rundgren och Elin Rydström föreslår att vi knyter samman maten och människorna med – och i – landskapet hemmavid.

https://www.regenerativtsverige.se/gastblogg/landskapsmodellen

Här är en annan mycket läsvärd artikel på samma tema (dock på engelska), kring tusenåriga trädgårdar. Max Paschall förklarar upprinnelsen av den blandade odlingen, hur europeerna gick från jägare och samlare till lantbrukare.

https://www.shelterwoodforestfarm.com/blog/the-lost-forest-gardens-of-europe

Lite närmare hushållsnivå har vi Philip Weiss, som arbetar med skogsträdgårdar eller mångfaldsträdgårdar där ätbara växter av olika slag samsas på ett sätt som efterliknar naturen. Mer om detta här.

Lönsamt och hållbart lantbruk

Det finns makroekonomiska vinster med mer hållbart lantbruk, men kostnaden för produktion och därmed konsumentpriserna skulle gå upp. En svår nöt för samhället att knäcka.

https://theguardian.com/environment/2024/jan/29/sustainable-food-production-economic-benefits-study

Ekologisk krigföring

Emma Rung, VD för KRAV som certifierar organisk produktion, förordar decentraliserad och naturnära odling som medel att öka matproduktionen vid (och innan) kris och krig.

https://www.dn.se/debatt/om-kriget-kommer-blir-ekologisk-mat-var-raddning/

Plöjningsfritt?

Svårt att köra på åkrarna i blötan. Hade det gått bättre med plöjningsfritt?

https://www.atl.nu/lantbrukare-star-med-overfulla-godselbrunnar