EU (DG Miljö) har föreslagit en ny lag för att övervaka medlemsländernas jordar för att skydda och återställa jordhälsan, och att se till att de brukas hållbart. Den bygger på en strategi för Europas jordar som antogs i slutet av 2021. Det allmänna målet är att uppnå frisk mark i hela EU senast 2050.

Kommissionens uppskattning är att markförstöringen kostar mellan 68,8 och 292,4 miljarder euro PER ÅR. Det undre värdet är exklusive kostnaden för förorenad mark.

Kostnaderna för att återställa icke förorenad mark uppskattas till 28-38 MEUR om året, medan kostnaden för sanering av förorenad mark är i storleksordningen 50 MEUR fram till 2050.

Enligt förslaget ska varje medlemsland etablera något som kallas för markdistrikt. Distrikten kommer till för att förvalta markhälsan och ska täcka hela landets territorium och alla marktyper. Jordprover ska tas regelbundet (minst var femte år) och påvisade brister ska åtgärdas genom ändrat bruk av marken. Förorenade marker ska identifieras i ett särskilt register och åtgärdas systematiskt. Varje medlemsland ska också utfärda certifikat om jordhälsa till markägare. Medlemsländerna ska också kunna utfärda sanktioner mot de som bryter mot direktivets regler.

EU-kommissionen bedömer att små och medelstora företag kan vara extra känsliga för de kostnads-ökningar som förslaget kommer att medföra. Givet att primärproduktionen, som både påverkar och påverkas mest av jordhälsan, inte direkt lider av excessiva vinster får vi hoppas att förslaget inte omsätts i nya pålagor utan kan ge fördelar för svenskt lantbruk med olika typer av stöd för odlingssystem och typer av brukande som gynnar jordhälsa.

Här är en länk till sammanfattningen av underlagsrapporten på svenska (pdf). Den fullständiga texten finns “bara” på engelska.

Här är en länk till lagförslaget.

Inga bindande krav i nytt förslag.

Länk till artikel i Financial Times.

Yunhu Gao och André Cabrera Serrenho vid Cambridge har tittat på användningen av mineralgödsel, med utgångspunkt i tidigare forskning som visar att 48% av jordens invånare får sin mat från grödor som odlats med syntetisk mineralgödsel, och att jordens befolkning förväntas växa med 20% till 2050.

Forskarna fick först själva ta reda på vilka kemikalier som tillverkas globalt, hur de används, hur de anrikas, samt vilka utsläpp och restprodukter som blev resultatet. Någon global sammanställning fanns inte.

Utsläppen, visar det sig, kommer främst vid användning av mineralgödseln, inte vid tillverkning. Dock finns det metoder att minska utsläppen vid användning, även på kemisk väg. Forskarna gick igenom metoder för att minska användningen, och såg att med en kombination av metoder går det att reducera upp till 80% av utsläppen av klimatgaser fram till 2050, det vill säga en reduktion på ca en miljard ton CO_2e. Det gör dock att mineralgödseln blir dyrare i inköp.

Den största reduktionen kommer av att gödselmedlen tillverkas via spjälkning av vatten till vätgas med (grön) elektricitet (istället för från naturgas). Vätgasen omvandlas till ammoniak. Det kan noteras att inga nya metoder för att öka kolinlagringen i jorden är med i studien, och att det således finns en stor potential att nå längre om även denna palett av åtgärder, såsom kolinlagring med biokol eller odling av perenna vetesorter mm mm, kommer med på agendan till 2050.

Här är en länk till information om projektet och resultaten.

Här är en länk till artikeln i Nature Food (betalvägg).

Här är en länk till artikeln i sin helhet (ej betalvägg)